Kaminordlista: begreppen förklarade

Aska och asklåda

Resterna efter förbränningen samlas i eldstadens botten eller i en utdragbar asklåda. Aska kan innehålla glöd i flera dygn och ska förvaras i ett obrännbart kärl med lock innan den slängs.

Bakugn

Ett ugnsutrymme inbyggt i en vedeldad eldstad, ofta i en murspis eller köksspis. Ugnen värms av eldstadens rökgaser och murverkets lagrade värme och används för bakning och matlagning.

Bjälklagsgenomföring

Den detalj som leder skorstenen genom ett bjälklag, alltså genom golv- eller vindskonstruktionen. Genomföringen ska hålla föreskrivet avstånd till brännbart material och är en kritisk punkt för brandsäkerheten.

Brandskyddskontroll

En lagstadgad kontroll av eldstad, rökkanal och tak som utförs genom kommunens försorg, i regel av en skorstensfejartekniker. Kontrollen görs med några års mellanrum enligt fastställda intervall som beror på typ av anläggning och hur den används.

Braskamin

En fristående, sluten vedkamin i stål eller gjutjärn som ansluts till en skorsten. Braskaminen är den vanligaste kamintypen i svenska småhus och används oftast som komplementvärme.

Braskassett

En sluten eldstadsinsats som monteras i en befintlig öppen spis för att höja verkningsgraden kraftigt. Begreppet används ofta synonymt med kamininsats.

Bygganmälan

En anmälan till kommunens byggnadsnämnd som normalt krävs innan en eldstad eller rökkanal installeras eller ändras väsentligt. Kraven kan skilja sig åt, så kontrollera alltid med din kommun innan arbetet planeras.

CE-märkning

Tillverkarens märkning som visar att produkten är provad enligt gällande standard och uppfyller kraven i EU:s byggproduktförordning. CE-märkning är i regel ett krav för att en kamin ska få säljas inom EU.

Drag

Det undertryck i skorstenen som får rökgaserna att stiga uppåt och förbränningsluft att sugas in i eldstaden. Draget påverkas bland annat av skorstenens höjd, rökgasernas temperatur och väderförhållandena.

Ecodesign

EU-regler som ställer krav på verkningsgrad och utsläpp för nya fastbränsleeldade kaminer och pannor. Kraven gäller produkter som släpps ut på marknaden och värdena redovisas normalt i produktbladet.

Eldstadsplan

Det obrännbara golvskydd, exempelvis av plåt, glas eller sten, som ska finnas framför och delvis runt kaminen för att fånga gnistor och glöd. Måtten regleras i byggreglerna och framgår i regel av kaminens installationsanvisning.

Gjutjärn

Ett tungt järnmaterial med lång tradition i kaminer. Gjutjärn tål höga temperaturer, lagrar värme väl och avger den jämnt, men gör kaminen tyngre än en motsvarande modell i stålplåt.

Glödbädd

Lagret av glödande kol som bildas i eldstadens botten när veden brunnit ner. En god glödbädd gör att nya vedträn snabbt tar fyr och att förbränningen blir ren.

Insatsrör

Ett rör, ofta av rostfritt stål, som monteras inuti en befintlig murad skorsten för att täta och förnya rökkanalen. En vanlig åtgärd när en äldre skorsten ska tas i bruk igen.

Kamininsats

En sluten eldstad avsedd att byggas in, antingen i en befintlig öppen spis eller i en nybyggd omramning. Ger betydligt högre verkningsgrad än en öppen spis.

Konvektionsvärme

Värme som sprids genom att luft värms av kaminen och cirkulerar i rummet. Kaminer med konvektionsmantel avger en stor del av värmen på detta sätt, vilket ger jämnare rumstemperatur och svalare ytor på kaminens sidor.

Murspis

En murad eller platsbyggd spis, i dag ofta med en kamininsats som värmekälla. Konstruktionen är tung och kan kräva förstärkt bjälklag.

Nominell effekt

Den värmeeffekt i kilowatt som kaminen avger vid normal eldning enligt provningsstandard. Ett riktvärde vid val av kaminstorlek: en för hög effekt i förhållande till rummet leder ofta till pyreldning.

Pellets

Komprimerat, torkat träbränsle i form av små cylindrar som eldas i pelletskaminer och pelletspannor. Den jämna kvaliteten och låga fukthalten ger hög verkningsgrad och möjliggör automatisk matning och termostatstyrning.

Prestandadeklaration

Ett dokument som tillverkaren upprättar för CE-märkta byggprodukter och som redovisar bland annat verkningsgrad, utsläpp och säkerhetsavstånd. Används som underlag vid bygganmälan och besiktning.

Pyreldning

Eldning med kraftigt strypt lufttillförsel så att veden pyr i stället för att brinna med klar låga. Ger dålig förbränning, höga utsläpp och tjärbeläggning i skorstenen med ökad risk för soteld, och ska undvikas.

Rökgastemperatur

Temperaturen på rökgaserna, ofta mätt i rökröret. För låg temperatur tyder på dålig förbränning och ökar risken för sot- och tjärbeläggning, medan mycket höga temperaturer sliter på skorstenen.

Rökkanal

Kanalen som leder rökgaserna från eldstaden till skorstenens mynning. En skorsten kan rymma en eller flera rökkanaler.

Rökrör

Röret som förbinder kaminen med skorstenen eller rökkanalen, ofta ett synligt stålrör bakom eller ovanpå kaminen. Kallas ibland anslutningsrör.

Sekundärförbränning

Teknik där förvärmd luft tillförs ovanför lågorna så att gaser som annars skulle följa med röken ut förbränns. Höjer verkningsgraden, minskar utsläppen och är standard i moderna braskaminer.

Skorstensfejartekniker

En sotare med vidareutbildning som får utföra brandskyddskontroll och besiktningar av eldstäder och skorstenar. Anlitas bland annat för den besiktning som i regel krävs innan en nyinstallerad kamin får tas i bruk.

Slutbesked

Kommunens besked om att en anmälningspliktig installation är slutförd och att eldstaden får tas i bruk. Kommunen avgör vilket underlag som krävs, ofta ett besiktningsprotokoll från en skorstensfejartekniker.

Sotning

Rengöring av eldstad och rökkanal från sot och tjära för att minska risken för soteld. Sotningen är obligatorisk och organiseras av kommunen, och hur ofta den ska ske beror på hur anläggningen används. Kommunen kan efter ansökan medge att fastighetsägaren sotar själv.

Spjäll

Ett reglage som stänger av rökkanalen eller styr lufttillförseln till elden. Ett rökgasspjäll som stängs efter avslutad eldning håller kvar värmen i huset, men får aldrig stängas helt medan glöd finns kvar på grund av risken för kolmonoxidförgiftning.

Startbesked

Kommunens besked om att en anmäld installation får påbörjas. Att installera en eldstad utan startbesked kan leda till byggsanktionsavgift, så invänta alltid beskedet innan arbetet startar.

Strålningsvärme

Värme som avges direkt från kaminens heta ytor och glas i form av värmestrålning. Den når snabbt den som sitter nära kaminen, till skillnad från konvektionsvärme som sprids via luften.

Stålskorsten

En modulbyggd, isolerad skorsten i stål som monteras genom bjälklag och tak eller utvändigt längs fasaden. Den vanligaste lösningen när en kamin installeras i hus som saknar murad skorsten.

Säkerhetsavstånd

Det minsta avstånd till brännbart material, exempelvis väggar och möbler, som gäller för kaminen och rökröret. Avstånden anges i tillverkarens installationsanvisning och ska alltid följas.

Tilluft

Den förbränningsluft som kaminen behöver för att brinna rent. I täta moderna hus dras tilluften ofta i en egen kanal direkt utifrån till kaminen för att undvika undertryck och dragproblem.

Trivseleldning

Eldning för mys och komplementvärme snarare än som huvudsaklig uppvärmning. Vissa kommuner har lokala föreskrifter eller rekommendationer som begränsar hur ofta trivseleldning bör ske i tätbebyggda områden, så kommunen avgör vad som gäller där du bor.

Täljsten

En mjuk natursten med mycket god förmåga att lagra värme. Kaminer med täljstensbeklädnad blir tunga men fortsätter avge värme i flera timmar efter att elden slocknat.

Verkningsgrad

Andelen av vedens energiinnehåll som blir nyttig värme i rummet, angiven i procent. Moderna braskaminer ligger ofta kring 75 till 85 procent, medan en öppen spis ligger långt lägre.

Vill du gå vidare från orden till besluten? Läs om skillnaderna mellan olika kamintyper, vad som gäller kring bygganmälan och besiktning i guiden om regler och tillstånd, och hur du eldar rätt och underhåller kaminen i guiden om skötsel och eldning.

Källor

• Boverket: Eldstad och skorsten · krav vid installation av eldstad och skorsten
• MSB: Sotning och brandskyddskontroll · regler för sotning och brandskyddskontroll